Den europeiska kometjägaren Rosetta är den rymdfarkost som nått längst bort från solen utan att ha annan källa till elektricitet än solenergi. Rosetta sändes upp 2004 och kommer fram till sitt mål, kometen Churyomov-Gerasimenko, år 2014. Ombord finns mängder av instrument för kometforskning, bland annat två svenska från Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna och Uppsala. Dessutom bär Rosetta med sig en liten landare som skall sättas ned på ytan av kometens isiga kärna.
Det tidigare längdrekordet innehades av den amerikanska Stardust, som även den var avsedd för kometforskning. Stardust var som längst bort 2,72 gånger så långt från solen som vad jorden är, eller 2,72 astronomiska enheter (AE). Rosetta passerade detta avstånd den 12 juli 2010 och sätter nu nytt rekord varje dag. Som längst kommer Rosetta ända ut till 5,29 AE, vilket är strax utanför Jupiters bana.
Bild: ESA
Rymdsonden Rosetta
Prismasatelliterna Mango och Tango har separerat
Onsdagen den 11 augusti inleddes Prisma-missionen "på riktigt". Den, bortsett från själva uppsändningen, mest kritiska operationen, att separera dottersatelliten Tango från modersatelliten Mango, genomfördes helt enligt plan. Tango genomförde sedan sitt alldeles egna första uppdrag, att rikta in sina solpaneler mot solen, utan problem. De bägge satelliterna ligger nu c:a 600m från varandra och inom kort kommer de för missionen centrala formationsflygningsexperimenten att kunna inledas.
Redan tidigare har de första lyckade testerna av det svenskutvecklade raketsytemet för grönt bränsle genomförts med lyckat resultat. Hittills går således allt som planerat och vi ser alla med tillförsikt fram emot fortsättningen!
Bild: Rymdbolaget
Tango glider iväg i solljuset.
Bilden är tagen av Mango.
Pressmeddelande Prisma Satellites
Prisma Satellites webbplats
Om Prismasatelliterna:
Prisma består av två farkoster, Mango och Tango, med en sammanlagd vikt på under 200 kg.
- Prisma innehåller flera nya teknologier inom bl.a. autonom formationsflygning och rendezvous, små raketmotorer, kiselbaserade mikromotorer.
- Prisma-satelliterna beräknas vara klara för uppsändning under juni, 2010.
- Totalbudgeten för Prisma ligger på 350 miljoner kronor inklusive uppsändning och drift.
- Projektet leds från Sverige och är huvudsakligen finansierat av Rymdstyrelsen tillsammans med rymdmyndigheterna i Tyskland (DLR) och Frankrike (CNES).
- Rymdbolaget är huvudleverantör för satelliterna och står för projektledning, satellitdesign, utveckling av navigationssystem, omborddator, ombordprogramvara, marksystem och tillhörande programvara, satellitbygge, tester och drift när satelliterna väl är i bana. Bland de större svenska underleverantörerna kan nämnas RUAG (struktur, separationssystem, kablage och elektronik), Omnisys (kraftsystem) och ECAPS (framdrivningssystem).
Utvärdering av Rymdstyrelsens stöd till teknikutveckling
Under våren 2010 har Rymdstyrelsen låtit utvärdera sitt arbete kring stöd till teknikutveckling inom rymdområdet sedan år 2000. Utvärderingen har genomförts av Faugert & Co Utvärdering AB och består i en gedigen genomlysning av effekterna av Rymdstyrelsens satsningar. Exempelvis har Rymdstyrelsens stöd i många fall bidragit till att bygga upp en stark internationell konkurrenskraft hos svenska företag, såväl stora som små. För den intresserade finns denna rapport i sin helhet under följande länk:
Effektutvärdering av Rymdstyrelsens finansiering av teknikutveckling
